Den här boken handlar om fyra ungdomar i Tyskland. Den handlar om föräldrar som inte bryr sig, föräldrar som inte förstår, kärlek som inte besvaras, kärlek som man inte vågar erkänna och det mesta man kan tänka sig uppleva under tonåren. Fienchen är tjejen i gänget. Hon är kär i Zanker. En gång råkade de hångla med varandra och efter det har stämningen varit lite spänd mellan dem. Hur gör man för att gå vidare? Mono är kär i Natalie. En helt hopplös kärlek - varför skulle hon vilja ha honom? Mono tar mycket hand om sin lillasyster Ziska. Han verkar ha något slags hat-kärleks-förhållande till henne, men man förstår att han älskar henne, men som alla småsyskon kan hon vara ganska påfrestande. Särskilt när man är kär och vill vara ifred. Zanker är den onde tvillingbrodern. Hans bror Jens verkar alltid vara perfekt. Sitter jämt inne och pluggar eller vad han gör. Zanker, däremot, gillar att festa, och kommer inte gärna hem när han kanske borde enligt hans arga föräldrar. Bowies pappa är nästan aldrig hemma. Det händer att de möts i dörren, men så mycket mer är det inte. Inte ens på årsdagen av mammans död kan han dyka upp för att göra sällskap till graven. Han har visst träffat någon ny.
Dessa fyra vänner träffas allt som oftast för att festa eller titta på film eller bara hänga. Boken utspelar sig under de nio dagar som är mellan nyårsafton och skolstarten.
Det är en bra bok där jag tror att de flesta kan hitta något att känna igen sig i. Den är lite svår att komma in i eftersom den hela tiden skiftar perspektiv, men den är väl värd att läsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar